Varför jag heter som jag heter...

Ja, mitt nick alltså.. DesignAnnique. Hur kommer det sig. JO, det är så häääär va (och här borde min mor vika sig dubbel, för det sa jag alltid i tonåren när det var något jag egentligen inte ville men trodde jag borde men ville mamma skulle säga nej till :)) ... nä, nu börjar vi om! Jag hade en gång i världen en mycket älskad kompis, Fredrike. Hon finns inte bland oss mer, och jag saknar henne ruskigt mycket fortfarande. Det händer FORTFARANDE stup i kvarten att jag tänker att jag ska berätta något för henne eller undrar om hon hört av Kasper igen (min svarta katt som var hennes häxkatt) och så är det ändå snart 4 år sen hon dog... Vi delade bla lägenhet i Värsta (f'låt, Västra) Frölunda en period, och under hösten innan det var jag en del hos henne när hon bodde i en källare i Mölndal (Mölnlycke? Kan aldrig hålla isär de där! :)) och jag TROR det var där hon kallade mig Annique första gången, skrev det på ett plastglas vill jag minnas. Det KAN ha varit i Malmö, på Kirseberg, också.. det är så länge sen. :) Nåväl, Annique fastnade och tiden gick. Jag var Annique helt enkelt. Under tiden sydde jag en hel del saker, bland annat sånt i inlägget nedanför *pekar neråt* men också sånt här:

Barbiekläder! Alla modellder är designade av mig.. Jag sydde också  en del babykläder som jag sålde, och till dem hade jag skaffat etiketter där det stod "Design: Annique" så det skrev jag i samband med mina Barbiekläder också. Som kom en dag när jag skulle regga mig någonstans (minns dock inte var, kanske på Tradera, eller dess föregångaren QXL? :)) och då gick det inte med Annique för det var upptaget så då la jag till Design framför. Tada, DesignAnnique var född, och nu heter jag så.

Här kommer lite fler bilder, även de små och i medioker kvalitet, men tänk på att de är typ 11 år gamla :)

Tja, det var det hele för idag. Tack för titten!